Malin Langörgen

.

Kategori: Allmänt



Hejsan på er! Har fortfarande ett paintball blåmärke på handen, som faktiskt gör ondare än själva tatueringen. Har lyckats utsätta mig för ganska mycket de senaste veckorna haha, septumpiercing, paintball och tatuering. Vad var värst? Piercingen gjorde väldigt ont för stunden och var läskigare än tatuering då det inte går ut på att en nål ska genom någonting. Plus att näsan var svullen efter, hård och skorvar sig ju fortfarande. Tatueringen kliar mest just nu, det var inte skönt under tiden och tror det tog 30min, vet faktiskt inte riktigt tiden exakt dock men medan jag gjorde den tänkte jag mest "det här var nog inget för mig.." haha. Gjorde ondast vid handleden där det var något ben, lustiga tatueraren säkerställde att nej jag är fortfarande på din arm, då jag fråga om han var på mitt ben. Lite missförstånd där kanske. Och paintbollen var jättekul! Var såklart LIVRÄDD för att bli träffad innan man visste hur det kändes. Men paintboll gör jag gärna igen, tatuering kan jag nog göra igen om något år, eller halvår men jag tänker då aldrig pierca näsan igen! 

However, långledigt nu! Var på kupolen med vännerna i tisdags, efter jag hade tatuerat mig och tränat, på onsdagen var det inga värdefulla lektioner, förutom en, som jag råkade sova över, klockan halv tre haha, igår var jag och karlsson på kupolen och jag köpte det sista till balen osv. Var även på bio igår, Maleficent var såå jävla bra!, åh vill se den igen, och igen. Idag har jag varit med min syster och vi har färgat håret på varandra, samt ögonbryn. Mina blev även vaxade, aj, haha, så nu är jag klar med det också. Nu ikväll borde jag göra skolarbete! Har tre uppgifter kvaaar. Imorgon skulle jag egentligen på min systers sexparty, haha, visst låter det hemskt?! Men blev bjuden på en annan fest med nya trevliga människor så jag hamnar nog faktiskt där istället!
 
 

Tatuering - till min lillasyster

Kategori: Allmänt

Äntligen blev den gjord! Åh vad nöjd jag är, så söt och välgjord! "Men jag glömmer dig inte" är titeln på den bok jag lästa i sjuan, som en del av min sorgbearbetning när min lillasyster hade dött. Den här meningen har ekat i mitt huvud sen dess, och sen jag började blogga 2011 har det även vart en kategori här på bloggen som jag använt till att lägga bilder på min syster främst. När Mimmi dog visste jag att jag någongång kommer att vilja göra en tatuering för att hedra henne. Hennes pappa har gjort tre tatueringar tillägnade henne och min syster en "19:26", som är tiden Mimmi föddes och den tid vi lät henne somna in. Jag tänkte först också tatuera in klockslaget men sen kom jag på det här lite mer personliga. Valde att göra det på samma ställe som min syster för att få en liten syskon-känsla över tatueringen. Tatueringen är på utsidan av vänster armen.

Den här tatueringen symboliserar mycket för mig, på något sätt känner jag hur jag kan andas ut. Hon är där nu, för evigt vid min sida, min prinsessa. 

 
"förvånas fortfarande över att tiden alltid går framåt. att hur hemskt något än är så ligger det minst en sekund bort. att hur det som man alltid varit livrädd för skedde för fem minuter sen, till att helt plötsligt tio minuter, en dag, en månad och ett år bort. och att allt blir bättre med tiden. men summan av allt kommer alltid vara att jag en dag höll dig i mina armar och att du nästa dag slutat existera. att jag lovat dig attvi skulle träffas hemma, att allt skulle bli bra och att du för evigt skulle vara min för att någon timme senare höra att jag förlorat dig. du kommrt aldrig tillbaka och tiden fortsätter att gå, gå ifrån det som var dig och mig. jag hinner inte med. jag står fortfarande tom vid din grav. du existerade ju, så vad gör du där. och minutrarna går. stunden då jag höll om dig glider längre och längre bort. varför ska du förevigt bara vara ett minne? min mimmi. jag skulle aldrig överleva utan dig, men du försvann och jag blev kvar. minuterna, dagarna, månaderna och åren har gått. jag är fortfarande förevigt fast här, förevigt ensam utan dig. du fattas mig. det kommer alltid att vara du och jag. jag kan leva den dag vi ses igen, och låter därför tiden gå, för hur illa det än är så kommer klockorna alltid ticka, och jag kommer alltid att vara en sekund närmanre dig. Min fina Mimmi" - 2013/04/06




Badass bitches

Kategori: Allmänt

Temade ihop och vann skiten! Painball, som det numera heter haha, var askul! Svettigt dock, masken var förjävlig och immade igen vid ögonen men det var kul att visualisera afghanistan (missförstå mig rätt nu) och vara lite taktisk. Sköt ner några i alla fall och blev träffad två gånger, en gång på handen vilket fortfarande gör ont samt i ryggen nere vid svanken, så jävla onödig träff då jag var död och gick med händerna i luften fast blev skjuten ändå "haha", ett extra blåmärke har jag väl råd med antar jag ;)